Fabriken där dörrarna stod öppna för var och en att ta del av dess hemligheter.
För väldigt länge sedan, så länge sedan att det nästan var på sagornas tid...
...så satt en massa människor i sina stugor runt om i sjuhäradsbygden och spann tråd och vävde tyger....
...dessa tyger packades på vagnar som drogs omkring i landet av så kallade "knallar"...
..som avyttrade tygerna till landets alla invånare. Därmed var alla nöjda....en stund.
Men i mitten på 1700-talet började något att hända därborta i England, något som skulle få en enorm påverkan på resten av världen.....
...man uppfann maskiner som utförde arbete som människor tidigare hade utfört....
...uppfinnigsrikedomen visste inga gränser och snart hade man konstruerat maskiner som kunde väva tyg mycket snabbare än de små stugvävarna kunde drömma om.
Så kom det sig att män - för det var nästan alltid män - med ekonomiska medel och visioner...
...kom till den lilla sjuhäradsbyggden och uppförde vad man kallade "fabriker" där man nu kunde tillverka både tråd och tyg..
...med hjälp av stora maskiner som drevs av andra maskiner.
Man anställde folk i fabrikerna och lät uppföra bostäder för dessa arbetare, därmed kunde man också sänka lönen något - arbetaren betalade ju inget för sin bostad.
För arbetaren byggde man också en affär - som ägdes av fabrikören, eller disponenten eller patron om man nu vill det, kärt barn har många namn.
Således kom en stor del av arbetarens lön åter tillbaka till fabrikörens ficka - oerhört lukrativt.
Till en början drogs maskinerna runt av vattenkraft - ja det gjorde dom egentligen hela tiden, men på olika sätt.
Till en början på allra enklaste vis av ett hjul som drevs framåt av vattnet som strömmade genom det.
Men senare kom ångmaskinen, upphettat vatten bildade tryck som genom hävarmar omvandlades till cirkulär rörelse.
Fortfarande så arbetade och levde människorna här på fabriken och eldade i ångmaskinen och bidrog till landets ständigt ökande BNP.
Man arbetade måndag till lördag med söndagen ledig för att man skulle hinna med gudstjänsten, där pastorn predikade om nyttan att arbeta för sin brödföda....
..allt medans fabrikören satt på sin veranda och smuttade på sin punsch och blossade på sin cigarr.
Nu var ju inte allt en dans på rosor för disponenten heller - han måste ju hålla sig underrättad om marknaden, om konkurrenternas förehavanden och inte minst....
..så måste han ju redovisa vackra svarta siffror i bokföringen för sina eventuella investerare.
Men bortsett från det så slank det nog ner en och annan stek uppblandad med direktimporterat rödtjut från de sydfranska vingårdarna.
Med tiden gjorde så elektriciteten sitt intåg på arenan, plötsligt kunde man driva maskiner utan att behöva elda - vilket var en enorm lättnad för en fabrik som denna där man tillverkade bomullstråd.
Med brinnande iver byggdes en alldeles egen kraftstation för att förse fabriken med livskraftig elektricitet, forsen som tidigare drev vattenhjulet lämpade sig perfekt för att driva den stora turbinen.
Så kom alltså vattnet att direkt vara livsnödvändigt för fabriken igen....vilken tur att man byggde den vid en fors.
Kraftverket brummade på och maskinerna spottade ur sig kilometervis med bomullstråd....
..det kanske till och med var så att några av familjerna fick en glödlampa att hänga över köksbordet för lite bibelläsning under mörka höstkvällar.
Helt klart är i alla fall att på den här tiden så sparade man inte på krutet ens när man byggde sådana industrikolosser...
...det är marmorväggar av finaste slag och rutit golv som är en fröjd för ögat, bara det bästa är gott nog.
Turbinen byggdes av ASEA under en tid då trampet av läderstövlar ännu inte kunde höras på Berlins gator, det vittnar etiketten om.
Sådant var livet på många platser i vårat land vid den här tiden, processen kallas industrialiseringen och fortgår väl ännu idag.
Överallt i landet uppfördes sådana här samhällen som bestod av en fabrik eller ett bruk och ett stort gods...
...som ägde i stort sett hela samhället. Butiker, bostäder och mark ägdes av bruks eller fabriksägaren...
...skillnaden är egentligen bara vad man har tillverkat. I norrland var det sågar som byggdes, i bergslagen järnbruk...
...i småland glasbruk och här i sjuhärad var det tygfabriker och spinnerier.
Sålunda gick livet sin gilla gång i bruksorterna och människorna jobbade, åt och...
..gick till kyrkan, barnen gick förhoppningsvis i skolan - åtminstone tills dom blev stora nog att börja arbeta.
Men allt eftersom tiden gick så knorrades det mer i leden, människor möttes och talade med varandra....
...man organiserade sig eftersom man inte var nöjd med levnadsvillkoren, svälten och misären när dom högre upp i fabriksledningen levde gott på vinsten som arbetarna slitit ihop.
Den goda tiden för fabriksägarna var inne på sin sista timma.....men det är en annan historia.