Hem | Galleri | Om | Kontakt
I lyxig flärd skapas konst med ett modernt litet under och det filosoferas kring en hel del. Eller fantiseras beroende på hur man vill se det.
Beväpnad med endast en iPhone att fotografera med besökte vi ett av Sveriges kanske vackraste hus...
...vansinne säger kanske någon? Men jag tänker på ett visdomsord jag läste någonstans: "Den bästa kameran är den som är med".
Nu fick iPhonen vara med, för vad är väl kameran i mina händer vid sådana här besök?
Vill jag dokumentera sanningen för en engagerad omvärld?
Nej jag vill nog hellre visa en omvärld vad jag själv ser på mina utflykter och besök....
...med kameran tvingar jag dig som betraktare att se precis det jag vill att du ser...
...jag styr din blick till den vinkel jag själv betraktar ett föremål eller ett rum....
...med verktygen i mitt redigeringsprogram fulländar jag sedan mitt synsätt....
...jag skärper upp, mjukar ned, belyser och dimmar ned....
....fokuserar och färgförstärker - allt för att du skall se saker på samma sätt som jag själv.
Med datorns penslar och filter skapar jag min egen alternativa verklighet lika mycket som...
....en konstnär som målar ett landskap så som det ser ut för hans inre öga.
Så visst är fotografier konst lika mycket som färg på canvas, en bild visar sällan verkligheten - bara en verklighet.
Här går vi runt i stora salar och beundrar överdådigheten hos någon med stora ekonomiska medel....
...vi beundrar överflödet av träarbeten och utsmyckningar....
....balustrader och vindlande gångar där galaklänningar och flådiga kostymer en gång svepte genom korridorerna.
Lyxen är överväldigande liksom orördheten och lugnet, här finns livsrum som en ökänd regim en gång kallade det.
Utanför susar inte bilar och storstadens jäkt som man kanske skulle kunna tro....
...nej, här susar träden i vinden och fåglarna ackompanjerar med sin sång.
Det är lätt att glömma bort för en stund att under dessa människor så fanns många...
....som betalade priset för några få mäniskors lyx.
Ja, för det här är en alldeles äkta patronvilla, idag ett övermäktigt renoveringsobjekt....
....men då en symbol för välfärden hos en ensam människa som levde gott medans andra slet hårt i sitt anlete.
Tavlan i tjänstefolkets del skvallrar om hur dom passade upp på herrskapet när helst dom ringde i klockan...
...kanske satt dom i orangeriet och väntade på sitt te....
....eller kanske skulle räkenskaperna låsas in i kassa skåpet....
....eller så kanske det var långväga gäster som anlände i den ståtliga hallen.
Efter att gästerna hängt av ytterrockarna så drog man sig in till någon av salongerna....
...tände en brasa i kakelugnen och avnjöt en varm toddy tillsammans....
....eller så samlades man för en middag i stora salen...
...för att sedan avsluta kvällen med cigarr och konjak i rökrummet.
Allt medan det mindre belevade folket betraktade skådespelet nedanifrån....som det alltid hade varit.