I sjuhäradsbygden ligger en fabrik som delar sitt livsöde med så många andra i hela landet. Den har måhända inte tillverkat samma saker som sina bröder och systrar, men den har lidit samma kval och delar samma öde. Läs historien om den svenska industridöden.
Här hittar vi ännu ett lysande exempel på...
..den klassiska svenska industridöden...
...gummifabriken i sjuhärad byggdes 1890...
....med en lysande framtid utstakad där...
...bilar, lastbilar och cyklar skulle...
...se till att bygden hade jobb för all framtid...
..vilket också såg ut att stämma i närmare 60 år...
...den motorburna ungdomen bärgade för fortsatt sysselsättning...
...oljepriset faller och vinsten stiger.
1350 personer stämplade dagligen in här under storhetstiden...
...och inget kunde rubba framtidstron.
Inget förutom stigande oljepriser...
...konkurrerande leverantörer och prisdumpningar....
...för när oljan blir dyrare i början på 70-talet så lämnar folk...
...bilen hemma om dom ens köper någon bil....
...nya däck som håller längre blir lök på laxen och....
...Firstone som köpte fabriken 1960 får svåra år...
...redan 1970 kastar man in handduken och säljer hela klabbet.
Norska ägare tar över däcktillverkningen och börjar skära med lie..
...bland personalen, hundratals jobb försvinner.
Industriprocessen tas över av Haxagon som plockar bort den från småorten och lägger den i Trelleborgsgruppen.
80-talet tar vid som en ljus hägring i horisonten...
..där marknadsåtgärder blir en konstgjord andning för en tid...
..men det går inte att blåsa liv i det som redan är förlorat...
så i början på 90-talet försvinner ett tusental jobb på orten när fabriken drar sin sista suck.
Historien skulle kunna kopieras till massvis med svenska industrier....
...och folket i det här samhället får söka sig till centralorten för sysselsättning.